Det här är en sån dag när "Ett kilo väger 700 gram / inte mer" (Tomas Tranströmer). Solen värmer våra poriga ansikten. Vårluften doftar torr asfalt och fuktiga förväntningar. Vi är vid liv igen!
P:s tur att välja restaurang. Han har stämt träff på Östermalmstorg. Vad gör vi så långt ifrån jobbet? Han styr stegen mot – Prinsen! O du kungen av intuitivt kompetenta infall!

Serveras med rostad färsk sparris i örtbuljong och spenat.
Sammanfattningen först: Det här gillar vi. När vi styr stegen hemåt passerar vi Tasty Thai i hörnet Norrlandsgatan/Mäster Samuelsgatan och tackar oss själva för att vi har så inihelvete god smak.
Om maten
Renkalven faller sönder i munnen och smälter sedan i ljuvliga små eruptioner. Grillningen är fulländad och rödvinsreduceringen som serveras i separat skål blir nästan överflödig. Risotton har tuggmotstånd och gömmer fina små bitar av Karl-Johan. En rödbeta al dente ger fin kontrast med sin syra.
Kalvryggen och sparrisen ger ett behagligt tuggmotstånd, men alltför få smakupplevelser. Croquetterna göre sig icke till lags i dessa salonger. De känns billigt friterade. Synd på så dyr krydda!
Linneservetter: Ja.
Service: Komplett med rutinerad krogmamselle och sammanbiten praktikant med handsvett.
Garderob: Ja.
Hovmästare: Ja. Med fransk brytning!
Toalett: Världsklass. Tyst och inbjudande med doft av klorin.
Tjuvlyssnat: ”Jag gillar verkligen det här stället, det är så GENUINT.”
(kvinna 60+ vid grannbordet, troligen i förlagsbranschen).
Plus: Värdighet ingår i priset.
Minus: Ammisen. Vad är detta? En äggkopp med hårdreducerad garam masala-gegga från Tre indier?
Till sist.
Om Prinsen vore…
… en läggning: Heterosexuell och återhållet promiskuös.
… ett sexhjälpmedel: Pubesring i mahogny.
… en samlagsställning: Sittande bakifrån.
Vid datorn,
O.