Gröna stugan bryter mitt i

Delar av DKIM lever denna vecka i exil i Kalmar. Staden, visar det sig, har ett sällsynt vackert yttre och en ful krogsjäl. Gröna stugan gör dock ett vällovligt försök att ta sig ur träsket. P frågar, O svarar.


Du har en ensam helkväll i Kalmar framför dig. Vad har du att välja på?
I kursinformationen som låg på mitt rum meddelades stolt att Kalmar är Sveriges krogtätaste stad. Och det är möjligen sant, åtminstone ligger restaurangerna väldigt tätt när man promenerar genom stan. Däremot är dessa ställen nästan uteslutande av grillad fläskfilé med pommes och bea-typ. Helt otroligt strömlinjeformat och fantasilöst. Jag förknippar visserligen Kalmariter med en go och gla inställning till livet, men att de via sin krogkonsumtion skulle medverka till en sådan här typ av fetfriterad likriktning kunde jag aldrig föreställa mig. Alltså valde jag att gå en av få ställen med mer uttalad ambition – Gröna stugan. Jag hade vaga minnen av att ha ätit gott här vid en tidigare kurs för två år sedan. 

Snabb grundläggning av aptit.

Betecknar du ditt aktuella val som lyx eller budget? Hur resonerade du dig fram?
Definitivt lyx, med den småländska måttstock som av nödvändighet måste tillämpas här. 

Jag följde middagen via mms. Rätterna såg väldigt ordinära ut på bild. Hur var de i munnen?
Blandad kompott, P, blandad kompott. Se nedan.

Förrätten såg ut som en soppa! Berätta!
Carpaccion på kalv var med beröm godkänd! Mjäll och fräsch. Bröt perfekt mot citrusvinägretten, pinjenötterna och den syliga färskosten. Något för kylskåpskall i mitten av tallriken, men vafan – jag hängde ju på låset vid kl. 17 och markerade att jag hade lite bråttom att äta och dricka kopiöst (av rent kursschematiska skäl, vi hade en programpunkt vid 18.30). Så vad skulle de göra?

Carpaccio på kalv.

Höll huvudrätten samma kvalitet?
Nej. Tanken var god, men genomförandet på om inte pajasnivå så strax under. Spetskålsstuvningen var inte en stuvning utan ospänstigt och dåligt kryddat kålhack i kaffegrädde-soppa. Potatispurén med västerbotten smakade okej men smetade sig över porslin och gom som en burk björnklister. Dessutom hade kocken den dåliga smaken att bygga maträtten på höjden – med resultatet att min tallrik halvvägs in i måltiden såg ut som en spya. Hur tänkte hen här? Jag vill dock påpeka att krogens bemötande och service genomgående var utan anmärkning. 

Före.

Mitt i.

Oj, vad många sorters öl. Vilka provade du?

Bilden är faktiskt från trevliga Lilla puben, längre upp på Larmgatan. Underbart ställe. Jag drack dock hela veckan uteslutande samma sort – den goda och lokala Ängölen som syns på översta bilden. 

Delar av urvalen på Lilla puben.

Kan du likna Gröna stugan – eller besöket där – vid någon annan sorts upplevelse du varit med om, helst inte ett som rör mat?
Låt mig säga såhär: Alla som nångång haft ett inspirerat förspel utan att få lira hela matchen vet vad jag talar om.