En hustrus bekännelser

Semestertider och DKIM:s redaktion firar på skilda håll. Men krogrecensioner blir det ändå. Här kommer en rapport från Anders havskrog på lilla naturreservatet Tjärö i Blekinge skärgård. O:s fru svarar på frågorna.



Vi har strosat runt den bedövande vackra och juliheta ön hela dagen. Lyssnat på fåglar och gjort fåfänga försök att gissa namn på flora och fauna. Var det bara jag som ändå hade kvällens middag i bakhuvudet hela tiden?
– Någon tankte ägnade jag den kanske. Men jag var mer fascinerad av hur vacker ön är. Och funderade på hur jag har kunnat lämna detta landskap.

Vi gifte oss här på ön för två år sedan. Tycker du att den har förändrats?
– Inte ön. Men upplevelsen är definitvt annorlunda eftersom det var ösregn och översväming och oframkomligt när vi gifte oss här.

Prisvärd gudadryck – en flaska Taittinger för modesta 595 kronor.

Du mumlade lite om familjeekonomi när jag ville dricka champagne. Tycker du ändå att det var värt det så här efteråt?
– Jag vet inte. Jo, kanske. Det är en onödig fråga.

Jag tyckte att vår unga söta servitris var lite rörande. När hon kom med flaskan darrade hon av nervositet och förklarade att det var säsongens och hennes egen alldeles första champangebeställning. Ändå hade hon tagit fel och började vrida grimman av en cava – och jag fick skicka tillbaka henne. Därpå – än nervösare – vågade hon inte öppna den rätta flaskan och jag fick själv vrida upp korken. Tyckte du att jag skötte situationen snyggt eller verkade jag dryg?
– Du hade väl inget inget annat val än att vara dryg och bättre vetande. Men jag tycker att du skötte det snyggt. Apropå servitrisen vittnade det om otrolig professionalitet att hon vågade erkänna sin nervositet.

Du kanske rentav tyckte att det var sexigt av mig?
– Som att du att du tog hennes oskuld eller? Jag var glad att du var rådig, men jag tänkte inte på sex i det ögonblicket.

Du åt Tjärös nubberöra till förrätt och därefter en sikfilé med hummerskum. Kommentar?
– Förrätten var bäst. Huvudrätten var god, men jag hade nog velat ha fisken mer hårdstekt.

Vi var mätta efter huvudrätten men ändå sötsugna och beställde en jordgubbscarpaccio med krossad choklad, pistagenötter, mynta och vaniljglass. Köket gjorde då i ordning ett stort fat a la lady och lufsen och ställde mellan oss – kanske för att de visste att det var vår bröllopsdag. Det var väl proffsigt?
– Ja, det är skönt att någon står det för romantiska…

Jordgubbscapaccio med vaniljglass.

Om Anders havskrog vore ett äktenskapligt samlag – hur skulle du beskriva det?
– Det var ett väldigt långt samlag i alla fall. Två och en halv timme ungefär. Ihärdig njutning.

Prisvärt (1 250 kronor)?
– Ja.