tisdag 4 maj 2010

Barcelona del 3: Saluhall med stil


Under ett böljande tak som för tankarna till Gaudis arkitektur döljer sig Mercat Santa Caterina. Bredvid saluhallen, med full tillgång till skatten av dagsfärska råvaror, ligger Cuina Santa Caterina. Efter tre måltider, omväxlande i restaurang- och bardelen, är DKIM redo för en recension. L svarar på frågorna.

Liknar det här etablissemanget något du besökt tidigare?
– Ha, ha, ha. Det var en ledande fråga eftersom vi har talat om det. Cuina Santa Caterina är Barcelonas motsvarighet till Restaurang Kungsholmen. Antingen så har Melker Andersson varit här och inspirerats eller också har ägarna här inspirerats av honom.
Vad är likheterna?
– Framförallt hur restaurangen är planerad med olika kök; asiatiskt, méditeraneo och kolgrillat. Men även interiören påminner om varandra. I baren utmed köken man kan sitta och se på hur rätterna succesivt blir färdiga. Man kan till och med peka på vilken vårlök eller sparris man vill ha.
Så vad valde du?
– Första gången delade vi på en ibérico-carpaccio med foie gras-inlägg toppad med senap i baren. Andra gången var det middag i restaurangdelen. Då åt jag härliga calamares från kolgrillen. De hade tillretts med vårlök och sparris. Alltihop badade i bläckfiskbläck. Egentligen smakar ju inte calamares något i sig, men den har en mysig konsistens. Kolgrillen tar fram nya smaknyanser tillsammans med de andra ingredienserna. Jag gillade blandningen av naturlig texturell finess och hantverksskicklig kokkonst.
Och tredje gången?
– Då blev det tapas i baren. Vi beställde vanliga – friterade – calamares, ett fat med olika korvar från trakten, grillad alcachofa med smålökar, foie gras-carpaccion igen och minihamburgare med brie. Till efterrätt en mäktig chokladtårta. Bland korvarna fanns det en riktigt god chorixo och calamares-tallriken var fin. Men hamburgaren var patetisk i jämförelse med den på Inopia. Min upplevelse är att maten på Cuina Santa Caterina generellt är för salt. Förutom chokladtårtan, då.
Och utbudet av dryck – hur var det?
– Det var fint. Jag drack cava, de har en fin sort där som jag gillar. Sedan har jag lärt mig att dricka café solo, som smakar mycket bra efter maten.
Om Cuina Santa Caterina var en del av en kärleksakt, vilken del skulle det vara då?
– Förspelet. Jag har aldrig gått mätt därifrån.

Inga kommentarer: