fredag 17 oktober 2008

Bilbao by night


Zulo Bar.

Pintxos, tortilla och canas? Hur funkar egentligen tapaskulturen i Baskien? DKIM reder ut begreppen i Ciudad Antigua strax innan stängningsdags. P svarar på frågorna.

När vi är i Spanien tillsammans känner jag mig verkligen trygg i ditt sällskap. Hur känner du inför att ha mig med?

- (Tystnad). Jag… känner en närvaro som är uppmärksam, intresserad och kräsen. Egenskaper som jag helt saknar. Jag skulle till exempel aldrig ifrågasätta hur länge den tandpetspenetrerade osten har legat framme. Jag känner en underdånig lycka inför att se den serverad på bardisken under stora sjok av torkat kött. Samtidigt har jag en väldigt stor respekt för din karaktär, som efter ett tiotal öl och ett tjugotal centiliter starksprit kan stå i en bar driven av en passionerad ETA-, IRA, och PLO-anhängare, vars utbud dignar av öppnade helrör sprit från världens alla hörn, med 280 euro på fickan, och komma på idén att vi ska gå hem före midnatt.

Och min trygghet känns faktiskt inte mindre, trots att jag inser vilket fenomenalt uselt lokalsinne du har. Jag tror att det beror på din förmåga att ta tillvara på nuet?
- Ja, du har ju själv upplevt min inneboende kompass mot de bästa bargränderna i Valencia såväl som i Bilbao. Förresten blandar jag ofta ihop självförtroende med lokalsinne. Men anledningen till att jag hittar så dåligt är att jag sällan känner brådska eller sätter prestige i att hitta rätt direkt. Jag frågar gärna människor jag möter om vägen, då får de sina 15 sekunder i rampljuset. Det ger dem bättre självförtroende.

Du höll i pengarna ikväll. Hur mycket har vi gjort av med, och vad fick vi för dem?
– Vi brände max 50 euro. För det fick vi åtta öl, två rejäla chupitos med femårig cubansk rom och runt femton utsökta tapasmunsbitar. Jag är nöjd.

Rommen är Havanna Club (5 årig).

På hemvägen blev vi jagade av horor. Hur upplevde du det?
– Du sade ”No gracias” och de slutade dra i kläderna. Jag har absolut varit med om värre.

Om Bilbao vore en film, vem skulle ha en nakenscen i den?
- Peneleope Cruz, regisserad av Fidel Castro.

Fem i topp i Bilbao
1. Zulo Bar
Ett hål i väggen som inte lämnar någon oberörd. Tar terrorromantiken på allvar.

2. Pintxos…
… med oliver, chili och sardeller. Tuggmotstånd och perfekt balanserad sälta till en iskall canja.

3. Guggenheims restaurang
Se kommande recension.

4. Hotel Bilbi
Låt dig inte skrämmas av den bedagade receptionen och korridorernas porrestetik. Rummen är rena, fräscha och mycket prisvärda med nykaklade badrum och ett pneumatiskt hårdtryck i den heta duschen. En kort promenad över floden och du är vips i Gamla stan.

5. Kaféfrukostar
Satsa exempelvis på en sprödstekt toast med vaktelägg, ost och skinka, infuserad med förfinad senapsmajonäs. Färskpressad apelsinjos är inte dumt till.

Inga kommentarer: